Klockan är sju och det är snart dags för mig att krypa i säng. Måste stiga upp kvart över fyra imorgon för att rasta hundarna innan jag sticker till jobbet. Andreas är ju som sagt i lammhult.
Precis hemkommen efter en mysig kvälls promenad med dogsen. Mötte på en liten söt dvärgschnauzer som var lös i trädgården och sprang nyfiket fram till oss. Stannade och iakttog den för att se hur den va. Men när den började bli lekfull så förstod jag att den inte va "farlig" så då fortsatte jag att gå med hundarna som alla tre lydigt gick vid min vänstra sida, i koppel då förstås haha.
Sen jag flyttade hit har jag mött flera hundar som varit lösa och som kommit fram till oss. Har varje gång varit väldigt lugn och studerat den främmande hunden. Jag vet hur mina är så jag koncentrera mig enbart på den hunden. Enda gången jag faktiskt blev riktigt rädd så att jag råkade trampa Hatchi på tassarna det var när en pitbull hane kom framrusandes rätt så aggressivt. Tackar gud att Atlas inte är dominant annars hade det varit slagsmål där kan säga för så spänd den pitbullen va. Som en fiolsträng samtidigt som han markerade (kissade)  men han lyfte alltså inte på ena benet utan stod på alla fyra.
Ägaren var ju där och fick till slut bort hunden och jag sa åt honom att han få faktiskt inte ha hunden lös om han inte ha bättre pli på den. Hade faktiskt inte sagt så om den inte hade betett sig som den gjorde. Hade den kommit fram och varit glad då hade jag inte sagt något. Även om det var en pitbull.
För inte så länge sen när vi skulle gå igenom en gård så var ägarna ute med sin schäfer hane. Kanske har berättat om denna tidigare. Men i alla fall hunden rusade fram med en aningen rest ragg, luktade på Atlas som lugnt och nyfiket luktade tillbaka sen så sprang schäfern iväg igen och de satte in honom i bilen. Jag höll mig lugn hela tiden och sa till Andreas att vara det också. Det gäller att ha en lugn energi, bli man uppstressad, arg eller annat så kan det trigga fram ett slagsmål. Sen står jag alltid beredd ifall något skulle hända. Men som sagt så stressa jag inte upp mig i onödan.

Imorgon är det jobb igen som sagt..Känns inte så kul för jag vet inte om det är skottat där. Och då blir det svårt att ta sig fram och allt tar så mycket längre tid. Sen blir jag så trött i benen efter att har plumsat i snön fram och tillbaka från stallet till hagarna.

Ja det är faktiskt Mathilda! Är så glad och tackar gud flera gånger för att jag har blivit vän med henne.
Även om vi kanske inte de allra bästa vännerna, den man ringer till när man har problem eller, ja ni kanske fattar? Så ställer vi alltid upp för varandra, vi snackar och har alltid roligt och trevligt när vi träffas.
Frågar hon mig ifall jag kan ta hennes häst(mocka och fylla höpåsar) en dag så gör jag det utan tvekan. Även om det innebär att jag få ligga i lite extra. Men jag har aldrig tyckt det varit jobbigt att ställa upp, snarare tvärtom. Jag tycker det är roligt att kunna ställa upp för henne för jag vet att hon ställer upp mig när jag behöver. Som idag. Satt här och tänkte ifall hon kunde ta mina hästar idag så jag blir lite stall ledig. Inte för att jag på annat vis inte kunde åka till stallet, bara att jag slapp stallet lite. Något som jag sa till henne. Utan tvekan ställde hon upp och tog mina hästar. Nu behövde hon bara ta Kadde för min medryttare ska ta Alectra.
Hon är verkligen en underbar tjej! 
"Så som du själv vill bli behandlad ska du behandla andra" stämmer in på oss två ^^
Tack Mathilda, för att du är en sån underbar go tjej   

Så har Andreas åkt till Lammhult igen till sin pappa. Kommer inte hem förrän på onsdag. Kul *not*
Men kan vara bra att vi kommer ifrån varandra lite. Efter att han blev arg på mig senast har det inte känts bra mellan oss.

Fan, jag vill så gärna åka in och köpa julklappar till dem jag tycker om. Men har man råd? Nää då. Det är ju som vanligt =(
Kanske man kan köpa så dem får i efterhand, inte lika kul men ändå. Det känns bra för min del.
Få se hur jag gör =)
Var ute på en härlig skogspromenad med hundarna. Men glömde mobilen hemma så jag hade ingen koll på hur mycket klockan va, så jag blev bara ute en timma med dem. Fast de verkar nöjda ändå.

Ska vid tre åka till stallet igen och rida Alectra. Kul kul =)
Kommer hem vid åtta, ut med hundarna ca 1 timma sen sova ^^

Blir ett snabbt inlägg innan jag sticker till stallet...

Trött som ett jävla as var jag när klockan ringde vid fem imorse. Jag ville verkligen bara få sova vidare. Men det var bara att stiga upp.
Väl på jobbet så var det svårt att ta sig fram pga den nya snön som lagt sig på marken, men det gick. Fast man var ju helt slut efteråt haha.
Så jag mockade väldigt sakta och slött idag pga det.
Blev precis klar så att jag hann med bussen.
Sovit en timma på soffan haft huvudvärk som inte vill släppa riktigt fast jag tagit en ipren. Men hästarna måste skötas om så det är bara att åka dit. Jag har varit lite lat nu på sistone och inte velat rida dem. Det måste bli ändring på det. Och Alectra har blivit ruskigt fin nu efter att min medryttare har börjat rida henne. Inte samma häst. Red henne igår och det var så sjukt roligt! Tiden bara rann iväg och såg att jag ridit i 1 timma.
Innan dess var det ca 1 månad sen jag red henne och det var en STOR förändring.
Nä nu måste jag göra mig iordning för att sticka till stallet. Får se om jag rider, bero på om jag har huvudvärk fortfarande...

Bye

Blir inget långt inlägg, är så sjukt ledsen just nu. På mig själv för att jag är en sån jävla idiot! Hatar mig själv! Det är inte så konstigt att jag är så ensam egentligen. Jag är elak! Säg inget annat. Har insett det nu...
Och jag har försökt ändra på mig, och allt har varit perfekt i flera veckor, och så råkade jag säga något. Jag menade inte det och jag va inte allvarlig. Men jag sa det ändå och helvetet bröt ut. Han tror inte på mig, säger att jag ljuger men det gör jag inte...Jag talade sanning till 100%.
Vårat förhållande har varit som en berg och dalbana men allt har varit sjukt bra i flera veckor, en vändning till ett bättre förhållande. Och jag älskade honom mer och mer för varje dag och funderade på att prata med honom om vi skulle ta tillbaka förlovningen. Men nu...Allt är skit och vad jag kunde se på honom så verkade det som att han var trött på mig..
Jag som äntligen hade ändrat mitt beteende och så råkade jag säga något som jag inte menade...
Hur blir det nu då? Vad kommer att ske fram över? Jag vet inte, det enda jag vet att jag kanske förlora min stora kärlek, den enda person jag har nu förutom Mathilda...
Jag älskar honom så otroligt jävla mycket rent ut sagt. Säger det till honom flera gånger per dag...Men han kanske inte tro på mig? Kanske tro att jag ljuger...? Vet ingenting...

Idag så mår jag en aningen bättre. Är fortfarande trött och seg ikroppen men illamåendet har inte varit lika krafftigt som det var igår, kom lite smått sådär till och från. Var bra att jag inte sjukanmälde mig som vissa tyckte som sagt.
Jag hade god tid på mig på jobbet så jag tog det lugnt, mockade på 1½ timma. Men jag ville inte skynda mig när jag låg så bra till tidsmässigt.
Klockan är snart sju och jag är dödstrött. Hade lätt kunnat sova nu men hundarna ska ut på sin kvällspromenad nu efter jag skrivit klart.
Har studerat Hatchi och jäkla vad stor han har blivit! Han har snart växt om Atlas, enbart 6 månader gammal! Vad kommer det bli av med honom tro? Han får inte växa så mycket mera snart så att han bli för stor haha.
Nähä om man skulle börja göra sig iordning för att gå med vovvarna så att jag kan gå och lägga mig sen =)

Bye

Andreas yngre syster och hennes pojkvän kom hit och skulle följa med när Andreas skulle gå med hundarna. Först valde jag att stanna hemma eftersom jag fortfarande mår skit. Men ångrade mig och följde med. Skulle jag inte ha gjort. Illamåendet kom direkt och jag ville bara spy. Var med ett tag sen valde jag att gå hem igen. Sitter nu och käkar kvällsmacka innan jag gå och lägger mig. Jag är fortfarande helt orkeslös! Fatta vad jobbigt det är!
Illamåendet har lugnat ner sig igen tack och lov. Den är jobbigast. Hela munnen samlas med saliv gång på gång och så får man den känslan av att man ska spy.
Hoppas inte att jag mår såhär imorgon...Andreas och morsan vill att jag ska sjukanmäla mig, aldrig att jag gör. Jag har ingen feber eller så. Och då kan jag jobba anser jag.
Nä nu ska jag käka vidare på min macka innan jag kryper i säng.
Natti natti 

En skit dag idag rent ut sagt!
På jobbet fastnade en privathäst i boxen när han rullade sig. Ringde ägaren och därefter stallchefen som sa att det finns egentligen inte så mycket att göra. Och eftersom att han inte låg så allvarligt till och inte hade panik så fick han lösa det själv. Hade koll på honom och försökte få honom att kämpa på lite. Men han låg där och såg ut att tänka "Hallå, hjälp mig någon"
Till slut fixade han till det och reste sig upp utan att ha fått några skador.
Strax därefter fick jag ett extremt illamående. Kunde spy rakt ut men höll igen. Blev helt orkeslös och kände mig svimfärdig. Men jag mockade vidare och blev klar med allt i tid. Efter en stund släppte illamåendet men jag var helt slut i kroppen, orkeslös.
Kom hem, käkade lite mat. Somnade på soffan och sov i 2 timmar! Jag blev helt paff när jag såg klockan. Hade jag inte kollat på klockan då så hade jag garanterat sovit vidare.
Blir inget julbord hos Åsa ikväll. Skulle varit där vid halv sju i sånna fall. Fan oxå!! Jag som gärna ville och så åker man på denna jävla skiten. Vetetusan vad det kan vara. Har mått illa nu varje morgon i en veckas tid, men idag var det hemskt!
Klockan är snart sju och jag hade med lätthet kunnat sova nu. Men ska vara uppe en timma till i alla fall. Ska försöka följa med på kvällspromenaden med hundarna...
Har vilat hela dagen för att försöka bli pigg till imorgon bitti så att jag kan åka till jobbet som vanligt. Men imorgon ska jag ta med mig något som jag kan äta när jag mår så illa och se om det hjälper.