Blev ingen hopplektion idag för mig och Kadde. Jag mår fortfarande inte 100% bra i kroppen, hosta och halsont, sen är jag fruktansvärt trött. Så jag valde att skippa denna gången också, var ju ej med förra gången.
Nästa fredag ska jag vara med!

Har tagit det lugnt idag sen jag kom hem vid elva. Duschat, diskat och dammsugat. Så nu är det rent och fint här igen och det känns bra. Man bli gladare inombords när det är rent och snyggt runt omkring.

Annars går jag omkring med mina tankar om Andreas och mig...Det känns som att det är slut men att vi bara dra ut på tiden för att ingen av oss vill att det egentligen ska vara slut. Det är inte roligt alls och det gör mig väldigt ledsen. Försöker inte att tänka på det.
Han ska vara borta i yttligare 2 veckor. Så det kommer dröja ett tag till innan vi kan träffas igen, han kommer hit en snabbis ikväll men stanna inte länge.
Har suttit och kollat igenom alla bilder och filmer om oss. Vilken glädje vi hade och man ser att kärleken lyser i våra ögon.
Vart finns den nu?
Jag vet att vi ha glidit isär pga mitt jobb och att jag tillbringar mycket tid i stallet. Det är mitt fel att det har blivit såhär. Jag har jämt varit trött, bara varit allmänt sur och gnällig. Förr så skrattade jag åt allt...
Ångrar att jag tog båda hästarna till ridskolan, då hade jag haft mer tid.
Om vi fortfarande är tillsammans till hösten så kommer allt förbättras. Hoppas bara inte det är för sent.

        

En tår rinner sakta nerför min kind och jag kan nu bara hoppas och be...

Andreas - Jag älskar dig  

Vaknade upp med huvudvärk imorse, halv fem. Tog en ipren som hjälpte i 1 timma sen kom den tillbaka. Och det var inte roligt att jobba med en extrem huvudvärk. Visste knappt vad jag skulle ta vägen till slut för att det gjorde så ont! Och jag tog ju inte heller med mig några ipren, brukar ju hålla i sig längre än 1 timma så jag tänkte att det klarar ju sig till jag kommer hem.
Under hela veckan har jag haft huvudvärk som kommit till och från, ibland små känningar eller som idag, att det känns som att hela huvudet ska explodera!
Hundarna har knappt fått vara ute, var ute med dem vid elva, de får klara sig till kvällsrundan vid sju. Det regnar ute och nu är jag så fruktansvärt trött trots att jag sov 1 timma nu på eftermiddagen och jag börjar känna att huvudvärken är på väg tillbaka.
Jag som aldrig haft problem med huvudvärk. Max 2ggr om året.
Vet ej vad det bero på nu, för lite sömn? För mycket att göra? För många tankar som snurrar i huvudet?
Ska gå och lägga mig extra tidigt ikväll, redan klockan åtta. Så hoppas jag att jag vaknar upp piggare imorgon.
Förra veckan och denna veckan har varit hemska!

Mina känslor är nu som en berg och dalbana. En sekunden känner jag mig glad och i nästa vill jag bara sätta mig ner och gråta.
Det är troligtvis för att det är inte okej längre mellan mig och Andreas. Vi glider isär har vi märkt, något som jag verkligen inte vill men man kan inte styra sådant.
Om ingen bättring sker så vet jag hur det kommer att sluta.
Just nu vill jag bjuda honom på bio eller köpa en bukett rosor. Men pengarna räcker inte till. Fan vad jag hatar det! Alltid så, pengarna räcker inte till.
Troligtvis därför vi glider isär. Vi kan aldrig åka och göra något tillsammans. Vi sitter här hemma dag in och dag ut. Jag jobbar och sen åker tillbaka för att rida. Mina dagar är alltid fullbokade.
Också en orsak till att vi glider isär, jag är sällan hemma.
Blää vad jag är trött på detta. Jag älskar honom så himla mycket. Han är ju i Lammhult, något som jag både gillar och inte gillar. Jag saknar honom och vill att han ska komma hit men när han är här så blir det snabbt nerstöckat i lägenheten och jag orkar inte gå runt att plocka undan/bort efter honom hela tiden. Jag har liksom nog med det jag har känner jag.
Nu ska jag dammsuga, hallen är fullt med grus efter hundarna. Blir det nu när det är blött på vägarna, då fastnar det grus på tassar, ben och i pälsen under magen. Så efter varje promenad så har dem fått ligga i hallen så slipper gruset dras runt över hela lägenheten, samla det på ett ställe.

Men jag hoppas att det bli bättre mellan mig och Andreas, men nu ser det mörkt ut...Vi älskar varandra och det är i alla fall något.

Fast inte helt. Har fortfarande lite problem med halsen. Men det är ingen fara, jag kan i alla fall vara ute och idag jobbade jag som vanligt utan några problem. Klart så var jag rätt seg i kroppen, allt tog längre tid än vanligt och det va precis att jag hann med bussen hem. Men annars var det inga problem alls och det känns såå förbaskat skönt!!
Jag har saknat att jobba. Tror inte det är många hästmänniskor som tycker det är kul att stå och mocka. Men det tycker jag. Varför vet jag inte. Det är så rogivande och man blir liksom lugn i kroppen på någotvis. 
Ifredags åkte jag till morsan, efter att jag hade provat på att jobba den dagen så blev jag mycket sämre. Kunde inte ens gå ut med hundarna. Så morsan kom och hämtade mig så jag har varit där fram till igår kväll. Där slapp jag ju gå ut med hundarna så jag kunde bara hålla mig inomhus och vila en massa. Något som va himla skönt. Då jag satsade på att bli frisk så att jag kunde jobba idag.
Ifredags kväll mådde jag riktigt dåligt, hade migrän för första gången och låg helt däckad under täcket på soffan. Försökte titta på min favvo program Vampire Diaries, men jag tålde tillslut inte ljuset på tvn och inte från lamporna heller. Så jag begravde huvudet under täcket och det hjälpte massor. Men dock hade jag väldigt ont i huvudet. Kändes som att man hade ett väldigt hårt sittande band strax ovanför ögonbrynen. Iprenen jag tog tidigare hjälpte ju inte ett dugg. Lyckades somna och vaknade en liten stund tidigare och då hade värken släppt. Men hade fortfarande väldiga problem med att se, kunde bara öppna ögonen halvt. Ja fy det va hemskt!!
Feber hela natten.
Lördagen var en aning bättre, men febern höll i sig hela dagen.
Söndagen så släppte febern under dagen och jag kände mig genast mycket piggare. Och idag vaknade jag upp och kände mig super pigg. Lite krasslig i halsen som sagt bara. Men efter att man har mått så dåligt så var detta helt underbart!!
Såhär sjuk var det jätte länge sedan jag va! Kan inte ens minnas senast. Måste varit i högstadiet.

Nu har klockan tickat iväg och ett program jag följer Project Runway har börjat, reprisen från i fredags som jag missade.

Bye

Valde att åka till jobbet idag som sagt. Gick åt helvete rent ut sagt! Fick tack och lov hjälp från Andreas som var snäll och ställde upp. Så allt gick ju mycket fortare och jag skyndade mig rätt mycket så att jag kunde ta 8:40 bussen hem. Han tog halv nio tillbaka till lammhult och jag 8:40 hit till Moheda. Men jag var helt död efteråt. Ärligt så har jag knappt inget minne vad jag gjorde eller någonting. Jag mådde sjukt dåligt och trodde ett tag att jag skulle svimma då allt blev svart en gång.
Men jag ville jobba, ville inte ställa till med problem. Atlas fick följa med till stallet idag. Han är för jäkla söt. Trots att han har hela stallet att vara på så ska han stå i samma box jag mockade, eller stå framför mig när jag sopade så all spån kom på hans tassar. Haha han är underbar <3

Imorgon skulle jag egentligen ha ställtjänst men morsan ringde till Åsa och förklarade läget. Hon är mer bestämd än vad jag är och dels så orkade jag inte prata med någon annan. Men i alla fall så ska någon annan ta den åt mig, har dock ingen aning om vem. Åsa skulle ringa runt. Hoppas hon fixar någon. Jag försökte själv men ingen annan privat i stallet kunde, av dem jag fick tag på, 3 st av 5.

Nu ska jag vila en stund.

Nu mår jag åter igen bättre. Febern har släppt och det gör en stor skillnad. Dock har jag fortfarande ont i halsen och nu blir jag även täppt i näsan, hehe.
Jag ska i alla fall jobba imorgon. Klarar inte av att vara hemma och sen som jag skrivit innan så vill jag inte ställa till med mera problem för Åsa.

Under eftermiddagen har jag varit duktig, diskat och damsugat. Var ute med hundarna i 45 min. Och det gick bra, så länge jag hade halstabletter att sutta på ^^
Nu har jag precis tagit en super härlig dusch och gjort mig fräsch. Ända sen jag började jobba så har jag haft det rätt så svårt att tänka på att hålla mig fräsch. Jag åker ju ändå till stallet och svettar ner mig igen brukar jag tänka. Att raka mina ben, smörja in kroppen m.m.  är något som jag så gott som ha lagt på hyllan. Men gjorde detta dock idag och nu känner jag mig så himla fräsch!!
Fast hur länge då? Ja i ca 13 timmar sen grisar jag ner mig i stallet igen, haha.
Fast ska ändå försöka bättra på mig. Att tänka på mitt utseende och hålla mig så fräsch jag bara kan. Dels för min skull och för Andreas.
Över en månad sen jag rakade mina ben, hmm ja det var ingen trevlig syn... 
Tur att man har en pojkvän som inte bryr sig så mycket. Men jag vill ju ändå kunna lukta gott och vara fin. Få skärpa mig nu tycker jag =)

Ikväll händer det inte så mycket. Ta det så lugnt jag bara kan, lägga mig tidigt.

Jag som trodde att jag va på väg att bli bättre, men där trodde jag fel. Febern som var på väg att släppa har under natten kommit tillbaka. Svettades och när jag slängde av mig täcket så frös jag. Efter promenaden med hundarna nu på morgonen så blev jag fullkomligt slut i hela kroppen. Orkade knappt göra frukost till mig.
Jag hoppas att det bli bättre under dagen. För att be om att vara hemma imorgon också kan jag inte göra. Det känns hemskt!
Men jag vet ju också att jag kan ju inte jobba om jag mår såhär, med feber och allt.
Önskar att Andreas var här..

Dagen har känts fruktansvärt lång. Hela tiden har jag varit uttråkad. Nu har jag precis tittat på en film, Greven av Monte Cristo på datorn. Kröp ner i sängen och det tog inte långt tid förrän Atlas och Hatchi hoppade upp och gjorde mig sällskap, jag tror dem känner att jag är sjuk. Igår när jag var som värst så ville Atlas följa med mig vart jag än gick. Om jag bara gick in på toa och stängde dörren efter mig så stod han utanför och pep. Har han aldrig gjort innan. När jag öppnade dörren så tittade han upp rakt i mina ögon, gick in och där stannade han så länge jag var kvar där. Så fort jag la mig i sängen för att vila så hoppade han upp med en gång och låg brevid mig, och det dröjde inte länge förrän Hatchi hoppade upp han också.
Så har dem aldrig gjort innan. Älskade hundar!!!
Trots den minimala motion dem ha fått idag så har dem varit väldigt lugna, lekt lite inomhus med trasan. Men annars har vi haft det mysigt ihop.

Frågade Andreas ifall han inte kunde komma "hem" igen och ta hand om lilla mig, mest på skoj skull. Men jag fick uppfattningen från honom att han inte ville komma "hem". Inte för att han skulle ta hand om mig, utan att han helt enkelt inte ville komma "hem".
Men han sa att han gärna kommer men det lät inte så trovärdigt i hans röst. Jag vet inte, jag kanske bara är nojjig. Eller också tycker han att det är skönt att vara ifrån mig? Som sagt, jag vet inte...

Ringde Åsa innan och jag hatade det!! Känns som att jag ställer till med sånna problem. Jag blir galen! Jag vill inte vara sjuk!!! Har bestämt mig att jag jobbar på fredag vare sig jag sjuk eller ej. Men som morsan säger, jag kan ju inte ro för att jag blev sjuk. Och eftersom jag har feber så vill jag inte riskera att åka dit imorgon. Jag vill ju inte bli ännu sjukare.
Men ändå...Känns förjävligt.

Nu ska jag ut på en kort kvällspromenad med dogsen.