Det har gått 2 år, 2 månader och 17 dagar sedan Zantos såldes. En häst jag än idag saknar oerhört och vill ha tillbaka. Tänker ofta på honom. Hur har han det? Bor han kvar till dem jag sålde honom till?
Zantos var en mycket speciell häst som bara jag förstod mig på. Han var min allra bästa vän. Vi kunde förstå varann till 100 %. När vi var ute och red så kunde jag bara tänka på att vi skulle trava/galoppera så började han göra det utan att jag hade gjort något.
Tänker ofta tillbaka på våra underbara och roliga ridturer ihop. När han med stolt lyft huvud och med spetsade öron skrittade på, visste att nu ska vi ha roligt.
Zantos var en förbaskat smart häst, den dagen han skulle åka så vägrade han gå på transporten, han som vanligtvis va så lättlastad. Inte ens om Kadde gick in först, han vägrade! Pinsamt att förklara det till dem nya ägarna när dem sa till mig "hm ni sa ju att han va lättlastad"
Väl inne i transporten gnäggade han om och om igen och försökte ta sig ut. Jag bad honom att lugna ner sig. Vill inte ha det minnet..Men han kunde ju självklart inte förstå vad jag sa till honom.
Rampen for upp och vi sa hejdå och då tog jag Kadde och gick iväg. Nästa gång jag vände på mig var transporten borta. Min älskade vän som jag hade lovat att han aldrig skulle säljas, va borta. Tårarna rann nerför mina kinder, Andreas var där och tröstade mig. Bredvid stod Kadde cool lugn och halvsov. Som vanligt är den hästen så cool i alla lägen.
Varför sålde jag honom då?
Jag och morsan hade kommit till den punkten att jag helt enkelt inte kunde bo kvar hemma. För mycket bråk. Jag kände att jag måste härifrån om vårat mor och dotter förhållande ska finnas kvar.
Flyttade till Lammhult, ihop med Andreas och hans farsa. Kadde stallade jag upp på ridskolan, därför kunde jag inte ha kvar båda hästarna.
Varför valde jag att ha kvar Kadde?
För att Zantos var enbart en skogshäst. Han kunde inte bli något i varken dressyr eller hoppning. Och jag vill kunna rida dressyr, vill kunna hoppa. Inte enbart rida ut i skogen.
Såhär i efterhand ångrar jag att jag inte satte ut honom på foder istället, då hade jag kunnat ta hem honom nu. Men då hade jag inte haft Alectra..Så jag tror det var meningen att han skulle lämna mig, även om det fortfarande gör ont i mig.
Kommer ihåg än idag när vi precis hade köpt Zantos. Han fick gå själv i början tills vi hade hittat en sällskapshäst. Hagen låg precis intill vägen (en mindre väg) och varje morgon efter att vi hade släppt ut honom så galopperade han längs staketet bredvid bilen. Han var inte själv mer än någon vecka...Och då upphörde detta.
Zantos är en häst som alltid kommer ha en speciell plats i mitt hjärta, en häst jag aldrig kommer att glömma. Bilderna här nedan, känns som det vore igår dem togs. Kommer ihåg varje tillfälle..
                 
En låt som gör att jag tänker på honom

Börjar bli dålig på att blogga men det bero på att jag nu skriver dagbok :p

Måndag igen, min andra vecka utan jobb och det känns förjävligt!
Idag blir det städning igen. Hundarna fäller så måste dammsuga varannan dag. Diska och städa toan.
Igår smakade jag för första gången på nudlar. Något som jag aldrig smakat på innan pga namnet faktiskt. Nudlar, det låter så äckligt ^^ Och när jag väl fick se det ligga i tallriken sen så såg det ut som maskar, alltså sån mask som man avmaska sina djur emot. Bandmask m.m Det bara vred sig i magen på mig. Men tänkte att det kan väl inte smaka så illa så jag smakade. Första tuggan smakade faktiskt gott, sen blev det bara sämre och sämre och till slut mådde jag så illa att jag fick sluta äta det. Så aldrig mer nudlar! :p

Tänkte att jag ska slänga in två filmer jag tycker är roliga ^^

Katten som skäller som en hund för att sen direkt börja mjaua när han ser att han blivit upptäckt och det ser nästan ut som att han skäms ^^ Helt underbar!

http://www.kossan.se/roliga-filmer/katt_skaeller_som_en_hund.htm

Sen har vi denna
http://www.kossan.se/roliga-filmer/kattunge_vs_boll.htm

Sen älskar jag denna musikvideon!


Ha det gott!!

Har suttit och tittat på filmen om han och mig flera gånger nu. Och varje gång hugger det tag i mitt hjärta av saknad. Saknar honom så otroligt mycket, saknar att kunna rida dressyr med honom.
Paddocken som finns hos morsan är liten och gruset är alldeles för mjukt. Så jag ska bygga en annan i ena hagen så får det bli en gräspaddock. Där kommer den bli större. Men först måste jag köpa hem stolpar och till den får det duga med vita plast stoplar och vit eltråd runt.
Och jag vill kunna rida nu! Vill rida dressyr och hoppa lite.
Och speciellt Kadde! Han är faktiskt helt underbar att rida. Så länge han inte piggna till ordentligt så att säga ^^
Men vad jag saknar honom, Alectra med såklart. Fast speciellt Kadde..Vi står så nära varandra.
Älskade Kadde

Det är redan den 15 juni! Fatta inte vart tiden tar vägen, snart är det redan höst och jag tycker inte ens att sommaren har kommit igång riktigt ännu. Blåser kallt och är lite små kyligt.
Nu skiner solen men det blåser kallt så man måste ju ha på sig en kofta eller en tunnare tröja om man ska vara ute.

Som sagt så lär jag städa ihjäl mig nu när jag inte jobbar längre. Diskade den lilla disk som fanns, plockade iordning i köket. Men mer orkade jag faktiskt inte göra. Imorgon ska jag dammsuga och städa toaletten är det tänkt.
Borstade Atlas ikväll. Så nu är han fin =)

Yeah vilket roligt inlägg detta blev ^^

Ha det gott

Igår tog jag mig kragen och köpte mig en ny bok som jag ska använda som dagbok. Så nu lär jag hädanefter skriva om alla mina känslor, tankar och händelser som jag inte vill dela med dig i den istället. Bloggen kommer jag fortfarande ha kvar, men räkna inte med att den kommer vara lika aktiv.

Känns hemskt att inte ha något jobb att åka till längre. Var och varannan minut dyker bilder upp i huvudet från ridskolan, hästarna, Åsa m.m Saknar det så himla mycket! Men måste försöka gå vidare, planera vad jag ska göra nu i mitt liv. Just nu känner jag mig så splittrad. Vet inte vad jag ska göra riktigt, fast jag vet vad jag egentligen borde göra. Men det är så svårt...Aja vi få se vad som händer, måste ta ett snacka med Andreas om detta i alla fall.

Ha det gott

En film när jag rider Kadde. Satte upp kameran på en stol i ridhuset den 30 sep 2010. Idag satt jag och pysslade med den. Från ca 30 min ner till ca 4 min ^^ Så mycket fick jag ta bort. Men jag blev nöjd med den =)
Denna filmen spelades in innan jag började träna för Lisa, dressyrtränaren jag red för. Hon hjälpte mig att få formen på honom mycket bättre. I filmen är den rätt låg.

Men här kommer filmen i alla fall =)

Jag är oerhört glad över min tid på ridskolan. Ångrar inte en sekund!
Det var med tårar i ögonen jag lämnade stallet igår. Sa hejdå till hästarna, Åsa m.fl Fick en blomma och presentkort och dem tackade mig för min tid hos dem.
Men jag lär komma dit till hösten och hälsa på. Se om det finns något enkelt jag kan hjälpa till med. Ställa upp för dem nu när dem har det så svårt!
Så, vad ska jag göra nu? Min planering är att jag ska ha hand om min första egna valpkull till hösten med Minta. Det ska bli riktigt roligt! Hoppas att det blir så pass många bebisar att jag kan ta mitt körkort.
Men jag har inget annat jobb på G. Fasar över hur jag ens kommer att klara mig.

Skrev för ett par månader sedan att det skulle hända något rikigt roligt men att jag inte ville skriva vad förrän det va bestämt. Vi skulle betäckt Alectra med en himla fin fullblodshingst. Men så fick jag beskedet att jag skulle bli uppsagd så där rök den planeringen. Vill inte betäcka när jag vet att jag inte kommer få någon riktig inkomst så att säga. Men det var väl någon mening med det också.

Nu är jag hos morsan, är hundvakt då hon och brorsan är på väg till Strömstad där dem ska leverera en valp till Norge.
Förutom att jag är hundvakt ska jag försöka stängsla den nya hagen till hästarna nere i skogen.
Klockan är snart halv nio och jag har varit vaken i 2 timmar. Se om det finns något att äta sen ska jag rasta ett par hundar.
Trots att det inte ens gått 12 timmar sedan jag kom hit så saknar jag Andreas enormt mycket. Han stöttade mig mycket igår och jag känner att jag egentligen behöver har honom hos mig idag. Han är den enda som stöttar mig i mina problem, för det mesta måste jag väl säga. Ibland vet han inte hur han ska gå tillväga när jag är ledsen.

Ha det gott

Idag har jag lite blandade känslor.
För det första är detta min sista arbetsdag på ridskolan. Det känns helt ofattbart. Att veta att jag inte kommer att åka dit på måndag, hälsa på hästarna m.m Idag är det sista gången. Kanske inte sista gången jag är på ridskolan, men det är inte riktigt samma sak.
Och för det andra så skulle jag tagit studenten idag om jag varit kvar på Plönninge.
Och bara det gör ont i mig. Ville verkligen inte sluta där. Men jag trivdes inte med deras lektionsupplägg. Gjorde att jag började skolka från vissa lektioner och att jag tillslut inte ville åka till skolan alls på måndagarna.
Men vad jag har saknat att vara där, mina kompisar jag hade där. Vi var ett härligt litet gäng i klassen. Har många gånger tänkt tillbaka vad jag hade kunnat göra annorlunda. Men det va meningen att jag inte skulle gå där.
Så istället för studenten så blir det jobbavslutning idag.
Känns som det va igår jag började första dagen som va den 1 sep. Och idag är det den 10 juni. Vad tiden ha gått fort.
Kommer att sakna allt!

Snart är det dags för mig att göra mig iordning för att åka till jobbet för sista gången.

Ha det gott allihopa. Vill hälsa till "min" klass på plönninge, GRATTIS TILL STUDENTEN. Saknar er ska ni veta!!