Så vart det måndag igen och det innebär jobb. Rätt lätt att stiga upp idag faktiskt men jag känner mig inte så sugen på att jobba. Är rätt trött i kroppen ändå.

Löshoppade Kadde igår, tänkte att han bara skulle få det roligt eftersom han tycker det är så roligt. Men även det gick ju skit. Allting går bara dåligt nu...
Känner mig inte taggad att rida idag heller. Men han måste gå idag...
De timmarna jag var ute hos morsan igår var jätte härliga! Jag kunde koppla av och inte behöva tänka på något. Fick låna syrrans kamera så jag fotade lite. Inte för att bilderna blev bra men ändå, det var avkopplande. Men så var klockan två och om 1½ timma skulle jag ta bussen till stallet. Innan dess skulle jag käka. Och med en gång kom stressen tillbaka och jag fick nästan panik. Hemskt va det. Kom hem halv tre, käkade, bytte om och sen åkte jag igen. Jag ville verkligen inte åka!
Efter jag ahde löshoppat Kadde så snackade jag med Mathilda som var där. Och hon sa det att du behöver inte känna någon press för Lisa. Bara ta det lugnt.
Det hjälpte faktiskt.
Mathilda är så go! Skönt att man ha henne som man kan snacka lite med.

Nähä nu har klockan blivit mycket, dags att göra sig iordning för att gå till bussen och åka till jobbet.

Steg upp halv åtta idag och gick ut med hundarna i skogen. Härligt var det! Och plötsligt ringer morsan och säger att syrran kommer och hämta mig mellan 10-11 för vi ska ut och gå i skogen hos morsan med hundarna. Jag är ju inte den som gillar att det dyker upp något plötsligt så. Jag vill kunna planera mina dagar, idag har jag planerat att städa tex. Men det hinner jag inte göra nu. Men jag känner att jag behöver få träffa min familj lite.
Så det ska bli roligt faktiskt! Så länge jag är hemma innan halv tre så jag i lugn och ro kan göra mig iordning för att åka till stallet vid halv fyra. Jag klara inte av att stressa och speciellt inte i sista minuten. Då gå jag upp i taket typ, haha.
Jag känner mig lite gladare idag, men irritationen inom mig finns kvar. Hur ska jag få den att försvinna? Och vad det är som har orsakat den?
Syrran skrev att jag kanske bara skulle vara. Men jag klara inte det. Det är så mycket som måste fixas just nu. Atlas måste borstas, städa lägenheten och plocka iordning. Kadde måste lugna ner sig, Hatchi måste utställnings tränas och även få leka med trasa. Imorgon är det jobb igen. Gaah alltså jag känner en sån press på mig. Att jag har så otroligt mycket att göra men jag hinner knappt med allt. Jag hinner inte ens med mig själv. Jag ska vara glad om jag få tid till att kunna duscha typ 2 ggr i veckan. Vadå äckligt liksom? Med mitt långa hår och det jobbet jag har så varannan dag längst i alla fall.
Men oftast har jag varit för trött för att duscha, och även det känns motigt ibland. Speciellt att vänta på att håret ska bli torrt, för jag kan inte föna det längre. Det blir för tovigt då, trots att jag använder balsam. 
Så det tar ju flera timmar innan det är torrt. Så jag måste även planera när jag ska duscha.
Blä, skit jobbigt liv jag har. Men kan samtidigt inte låta bli att gilla det. Fast nu är jag rätt trött på det...
Lägenheten kommer jag aldrig att få iordning ordentligt. Den känns bara skräpig faktiskt...Vill inte alls har det så. Vill kunna sätta upp hyllor på väggen och ställa lite saker på den, prydnad eller foton. Fina tavlor att hänga upp. Härliga mattor att lägga på golvet och en inne på toa.
Jag är inte längre intresserad av att göra det så som jag vill kunna ha det...Jag orkar inte bryr mig om hur det ser ut. Andreas bryr sig inte så mycket. Varför ska då jag bryr mig?
Jag är nog på väg ner till botten nu...

Känner att jag bär på en ilska eller irritation inombords. Känner mig inte glad längre.
Och detta får mina älskade djur utstå. Jag tål ingenting förrän jag blir sur på dem, kan inte ens rida Kadde. Minsta lilla och jag bli sur. Aldrig jag varit så innan. Fatta inte vad som ha hänt.
Hur ska jag få bort det? Vad är det som ha gjort så att jag känner såhär?
Jag vill kunna vara glad och har roligt med mina djur.
Vet inte om det bara att jag är så trött i kroppen eller om det bero på något annat.
Jobbet har ju tagit mycket på mig. Och min deppression jag hade förra veckan har ju också satt sina spår.
Jag har jätte svårt att somna själv. Trots att Andreas sitter i soffan bara 3 m ifrån så känner jag mig ensam på någotvis. Och jag vill inget hellre än att han ska lägga sig brevid mig så jag kan lägga huvudet mot hans bröst och hålla honom, då känner jag mig trygg och somna med en gång.
Men när han inte gör det så har jag fällt ett par tårar innan jag lyckats somna.
Vet inte vad som ha hänt med mig. Känner mig så liten, ensam. Samtidigt som jag känner att jag bär på en stor irritation.
Känner även en press, en press på att jag måste få iordning lite på Kadde till på tisdag, så hon ser någon skillnad på oss. En press på att få upp formen på honom och att få honom att lugna ner sig.
Idag var han hemsk!! Han kunde inte lugna ner sig någongång. Jag gjorde över gångar i massor, volter, små tempoväxlingar. Men ändå ville han inte lugna ner sig och till slut brast det för mig. Då vällde min irritation upp. Då var det bara att sluta rida.
Jag orkar inte hålla honom, jag får så ont i mina armar efter ett tag.
Kommer gå åt helvete på tisdag...Då ska jag rida med tredelat och det kommer bli ännu värre. Men Lisa hjälper ju mig. Men jag vill ändå att han ska ha lugnat ner sig.
Jag ska sänka ner krafften till 0,2 om dagen, men fram till tisdag ska han enbart få 0,1. Alltså ungefär mellan 1-2 dl.
Hoppas på att det hjälper. För nu orkar jag inte hålla i honom mera, annars måste jag börja på gym alltså. Ni anar inte hur stark han kan bli! Och då kör han inte bara ner huvudet i låg form och hänger på bettet utan han bara dra iväg liksom.

Longerade och pysslade på Alectra lite efter jag ridit Kadde. Hon är verkligen en go häst! Henne hade man kunnat köra lite NH med tex.

Nähä nu ska jag sätta mig brevid Andreas i soffan.

Bye med er! 

Steg upp kvart över åtta idag, helt seg i kroppen. Gick runt elljusspåret med hundarna, kom hem och gav dem mat och käkade själv två mackor och ett glas oboy till frukost. Inte jätte nyttigt ^^ Men gott =)
Sen har jag tagit det rätt lugnt faktiskt, för lugnt och riden har runnit iväg. Precis varit ute och gått med hundarna jag och Andreas. Det är hur skönt som helst ute, inte för varmt och inte för kallt. Lagom liksom.
På tisdag är det Lisa träning igen och jag börjar bli lite nervös. Har ju knappt ridit Kadde sen sist =O Måste ju gjort någon förbättring så jag ska nu dessa dagar satsa stenhårt på att få honom att lugna ner sig och lyssna på mig! Formen får jag lägga åt sidan så länge, det kommer sen.
Så idag bli det mycket övergångar tänkte jag.
Rider fortfarande på kimblewicket, men däremot flyttat upp tygeln till hålet längst upp. Bilden nedan så ser ni hur det ser ut. Och på bett ringen finns det två mindre hål som man kan sätta tygeln i, jag har alltid använt den nedre. Det göt bettet en aning skarpare och lite hävstångseffekt. Nu har jag flyttat upp så det blir som ett vanligt rakt med tungfrihet. Och det gick faktiskt bra sist.
  
Nä nu ska jag käka sen göra mig iordning för att åka.

Ciao

Japp det får det bli idag. Är så trött så det är inte klokt. Sen är jag lite nere också, men det kan bero på att jag är trött haha.
Red Kadde idag ialla fall och det gick faktiskt bra. Lite pigg bara men annars så gick det bra.
Jag åkte hem på förmiddagen men åkte tillbaka igen vid halv tre. Red Kadde med en gång och sen tittade jag när Mathilda red lektion, därefter snackade hon och jag en stund. Alltid lika roligt!
Tog bussen hem klockan 6 men ville inte åka hem...Ville stanna kvar och snacka med Mathilda, hehe.
Nä nu ska jag tvätta av mig i ansiktet, borsta tänderna och därefter krypa i säng.

Go natt med er
  

Jag hinner knappt med själv. Har bott här i över 2 månader nu och det är snart 1 månad kvar till jag fyller år! Blev påmind av Andreas tidigare idag, kom han fram till mig och sa "Du fyller ju år om en månad =D" Och med ett sort leende på läpparna. Själv blev jag mest sur, jag hatar att fylla år! Vill inte tänka på det, glömma bort det och tar dagen som en vanlig dag. För det är inget speciellt alls!!
Visst nu fyller jag 20 och det är ju lite speciellt, men ändå. Jag orkar inte bryr mig faktiskt och vill heller inte att andra ska göra något stort av det. Presenter är alltid kul att få men jag hatar det samtidigt, uppmärksamheten man får då är hemsk. Alla tittar så förväntasfullt på en när man sitter där med ett paket i näven och ska öppna det. Fy jag hatar det! Helst vill jag ta emot alla paket och öppna dem efter att alla har gått eller öppna dem i ett rum för mig själv.
Nä jag vill inte ens tänka mer på att jag fyller år om ca en månad ^^

Jag glömde ju att blogga igår. Elaka mig! Men jag orkade inte. Och så hade vi en myskväll jag och Andreas, tittade på film. Så jag satt knappt framför datorn igår. Vid tolv (på dagen) så gick vi ut med hundarna i skogen, ingen höjdare direkt för det regnade och Andreas började gnälla direkt och tyckte att vi inte skulle gå så långt. Men hundarna måste få sina långa promenader, Minta börjar bli tjock och då är det dåligt med motion. För mycket mat får dem inte, 2 dl morgon och kväll faktiskt.
Så vi var ute i 2 timmar i den mysiga skogen i regnet, ja det öste ju tack och lov inte ner. Duggregn.
Under promanden badade Atlas i flertalet vatten pölar, djupa sådana. Visst ingen fara så långt, det regnar ju ändå ute.
Men när både han och Hatchi springer till ett ställe där skogsmaskiner har kört sönder marken totalt så att det ser ut som en lervälling, det är mindre roligt. Atlas kommer glatt tillbaka med lera upp till magen, benen är bruna och smala som pinnar och sen Hatchi kommer tillbaka med leriga ben. Yes skit kul!
Men fick mig ett gott skratt från Atlas, han for upp på vägen igen med sina leriga ben och sprang iväg framför oss och i svansen hade han en lång smal pinne som fasnat och som svajar efter med svansens rörelser när han sprang. Ja det hela såg så roligt ut att jag vek dubbelt av skratt. Just hans smala bruna ben och pinnen som svajade upp och ner efter honom. Ja det såg verkligen sjukt roligt ut och jag önskade att jag hade kameran med mig!
Så vi fick slänga ner dem båda i närmsta bäck för att bli av med leran.
Ja det var verkligen en härlig promenad! Och jag var så glad att Andreas hängde med!

Idag åkte han och jag in till Växjö. Jag köpte mig ett par höst skor, tänkte köpa vinter skor men fanns inga. Så ska köpa nästa månad tänkte jag =)
Snart börjar min älskade tv serie jag följer, Vampire Diaries =D
Grymt bra och spännande!

Hinner ju typ aldrig ta det lugnt längre, haha. Idag var jag i stallet till 13:40, sen vid halv fyra kom morsan och hämtade mig, vi skulle göra ett ärende i Alvesta, hemma igen halv fem, hinner knappt in förrän jag ska ta bussen tjugo över fem tillbaka till stallet igen. Har ju heldagar i stallet på tisdagar så jag skulle ta in hästarna. Men borstade av Bertil också och sen träffade jag på Mathilda så vi stod och snackade i, jag vet inte hur länge men i över 30 min i alla fall. Det är så sjukt skoj att snacka med henne. Vi prata om allt och vi skrattar, även lite skit snack dyker upp ^^
Så tiden gick jätte fort och helt plötsligt va klockan kvart över sju, så då åkte hon hem och jag gick ut för att vänta på bussen. 
Red Kadde vid tolv. Tog på det tredelade bettet och skrittade ut en sväng i skogen och hade det mysigt. Ett tag red jag med lite halv korta tyglar, en väldigt lätt kontakt med munnen. Ville se hur han reagerade med det nya bettet, om han skulle köra upp huvudet som han gjorde förr. Men han höll huvudet upp, men ändå ner eller hur man nu ska förklarar det. Han hade ju inte mulen i vädret om det är bättre förklaring :p
Så ibland så sökte han sig neråt och sökte stöd på tygeln. Men jag gjorde inga försöka att fånga upp honom. Jag hade inga planer på att jobba med honom på det viset, utan bara se hur han reagerade. Om han ville söka sig neråt med detta bettet eller om han skulle vara motsträvig som sist. Men han var faktiskt jätte fin!
Och han är jätte mjuk i munnen och har alltid varit. Problemet är ju att han bli sjukt stark i trav och galopp! Därför har det aldrig gått att rida på tredelat.
Men han var fin idag faktiskt och jag kände mig glad.
Vill helst inte rida på kimblewicket längre, men det känns som att allt kommer sluta katastrof om jag byter till tredelat nu och inte väntar till träningen om en vecka.
Så får väl rida med kimblewicket en vecka till sen hoppas jag att det är slut med det!
Nu är jag så sjukt trött så jag ska nog krypa i säng faktiskt. Somnade tok för sent igår kväll, runt tio.
 
Natti natti med er =)

Att hamna i en depression. Man har så svårt att ta sig ur den sen. Det gäller att försöka hitta något positivt och sen genom den få hjälp att ta sig ur depressionen.
Det brukar funka på mig.

Idag följde Andreas med mig till jobbet. Jag kände att jag behövde hjälp en dag och han var så sjukt gullig som följde med trots att han hade sovit väldigt dåligt under natten, 1 timmars sömn sammanlagt. Men ändå steg han upp halv fem och följde med på promenad med hundarna och följde med mig till jobbet <3 Love him!!
Imorgon åker jag själv och det innebär att jag kan stiga upp klockan fem. Han rastar ju hundarna när han stiger upp så det behöver inte jag göra innan jag sticker. Känns skönt på ett sätt och vis.
Åkte till morsan en kort stund idag. Det är bestämt att Alectra och Bertil ska hem till henne igen. Jag har för en gång skull bestämt mig för att göra något med mitt liv, spara undan pengar till KÖRKORT!! Men det kan jag inte om jag har Alectra uppstallad på ridskolan, och Bertil får åka han också som sällskap. Han används ändå inte så ofta på lektion mer än på barnridning varannan lördag. Där passar han perfekt! Men vi måste ju har sällskap till Alectra...Kadde flyttar jag inte!
Så jag och morsan donade lite i stallet hos henne, förberedde lite.
Nu är jag så sjukt trött!! Så jag ska alldeles strax krypa i säng. Men först ska jag göra ett par saker.

Gonatt med er allihopa =D