Sitter här och har ingen aning vad jag ska göra. Har precis varit ute på en kort promenad med hundarna. Kommer gå ut med dem var 3:dje timma eftersom jag inte kan gå längre sträckor med dem. Tur att man inte ha någon aktiv ras.

Ska snart ringa till Åsa. Hatar att sjukanmäla mig. Eftersom jag vet att det är svårt att hitta en ersättare åt mig då. Känns som att jag ställer till med problem. Men jag kan ju inte ro för att jag bli sjuk. Och hade jag inte haft sånna problem med att vara ute + att jag är orkeslös så hade jag  åkt imorgon.
För jag vill så gärna jobba.
Nähä få väl sätta igång ett spel och spela en stund så jag få tiden att gå.

Ja, nu kommer hostan också, TYPISKT! Och den är rejäl så att säga. Än så länge så hostar jag inte så mycket. Men det kommer säkerligen.
Ändå känner jag mig en aning piggare idag. Har fortfarande svårt att vara ute, det går om jag har en halstablett i munnen, något jag märkte när jag gick med hundarna. Men så fort den va slut så fick jag genast problem med att svälja och det gjorde ont att andas.
Varför var jag tvungen att få detta nu?? Jag hatar att vara sjuk. Att sitta här och inte kunna göra något är hemskt!
Mathilda tar mina hästar idag, underbara vän  
Ringer till Åsa sen och fråga om jag kan vara hemma i morgon också, eftersom jag har sånt problem med halsen. Jag kan ju inte vara ute. Och jag är ju ute hela tiden på mitt jobb. Även om jag står i stallet så är det bara ett par grader varmare där än ute. Det är ju den kalla luften som är problemet.
Och jag vill ju inte riskera att jag bli sjukare, tex få lunginflamation.
Bättre att stanna hemma en dag extra.

Vaknade upp till tystnaden idag. Slog upp ögonen och det första jag såg var Hatchis ben som spretade upp i luften. Både han och Atlas låg tätt intill mig. Hatchi halvt på rygg nere vid mina ben och Atlas där uppe med sitt huvud på min mage.
Kan ju inte säga att jag vaknade ensam. Vad hade jag gjort utan mina underbara hundar?
Att Andreas inte är här är hemskt. Men jag har varit ifrån honom så många gånger förut när han varit i Lammhult, men då oftast bara under helgerna. Då visste man att han kommer tillbaka på söndag eller måndag. Nu dröjer det hela 2 veckor!
Nu känns det som en evighet. Nu när jag är sjuk kan jag inte få tiden att gå fortare. Men sen blir det ju annat och då går dessa 2 veckor snabbt.

Nu ska jag sätta mig och glo på tv en stund, djurpolisen på Animal Planet.

Halsont och orkeslös. Är helt slut i kroppen! Och pga att jag har ont i halsen kan jag egentligen inte vara ute. Blir ännu värre och få till slut ont att andas.
Andreas har åkt till Lammhult så jag blir tvungen att gå med hundarna en sväng innan vi ska sova. Längtar inte alls! Ska vänta in till det sista, så det få bli runt nio tiden.
Som sagt så har Andreas precis åkt, kommer inte att få se honom på 2 hela veckor. Saknar honom redan enormt mycket och tårarna är inte långt borta.
Men vi behöver detta, allt små tjaffs och bråk om ingenting gjorde att jag bestämde detta. Att vi måste komma ifrån varandra ett tag. Det kommer bli tufft...

Försökte jobba idag men slutade med att jag ringde och sjukanmälde mig resten av dagen och imorgon. Så får vi se om jag bli bra under morgon dagen. Annars måste jag stanna hemma på torsdag också.
Kom till stallet var lagom pigg, men slö i kroppen. Skulle lägga på 8 hästar sina täcken. Var helt slut efter att jag hade satt på 2. Att sen ta ut hästarna var hemskt. Klarade det med nöd och näppe och gråten i halsen. Ringde till Åsa efter det och förklarade och hon hörde ju på mig att jag inte mådde bra, kunde knappt prata. Så fick ledigt utan problem. Men pga att jag va tvungen att mocka mina boxar så var jag även tvungen att stanna kvar en timma extra. Mockade även 3 st "ridskoleboxar"  för att få tiden att gå.
Så jag kom hem vid nio och mådde då inte så dåligt som jag gör nu. Då kunde jag åtminstone vara ute en längre stund innan jag fick problem. Nu kan jag inte ens vara ute i 5 minuter. Så jag har helt klart blivit sämre.
Någon dressyrträning blev det inte heller då såklart..

Nä nu ska jag sitta här och tycka synd om mig själv en stund.

Hej med er

Nu är jag sjukt trött!! Så ska faktiskt snart krypa i säng så att jag orkar vara i tolv timmar i stallet imorgon. Dressyrträning igen, denna gången med Alectra. Sen vad hon säger om henne, hehe. Min "vild" häst ^^
Tror att jag är på väg att få ont i halsen. Har lite smått nu.
Jätte kul verkligen! *not*

Imorgon åker Andreas till Lammhult och denna gången ska han stanna där i 2 veckor. Vi behöver komma ifrån varandra känner jag. Men fan vad jag kommer att sakna honom! Men jag tror det behövs. Längta efter honom..
Tråkiga är ju att jag lär ju bli helt ensam här hemma, bara hundarna som man kan små prata med. Den biten lär väl bli värst efter ett tag. Det känner jag ju bara när han åker under helgerna. Men det går ju lite snabbare då men det blir ju helt klart tomt och tyst...

Har bytt tillbaka till Doggy till hundarna. Standardt gick inte. De var konstant dåliga i magarna. Och det fodret inner håller mycket mera kött så det är ju inte så konstigt. Tror att jag skulle haft längre tid att vänja dem vid det i början. Hade ändå 5 veckor. Få se om jag byter tillbaka, då ska jag väldigt långsamt gå över till det.

Nä dags att göra sig iordning för att sova. Andreas är iväg på träning så lär ju inte se honom mer ikväll.*snyft*

   Hundutställningen igår var som sagt rolig. Även om det va trångt och ringarna mycket små. Förutom Hatchi och Debbie så fanns 2 av deras kullsyskon där också. En hane och en tik. Och för dem gick det också bra! Som jag skrev igår så vann Hatchis bror över honom. En himla fin kille!
När Debbie blev bästa tik valp så blev hennes kullsyster 2:a bästa tikvalp med HP. Så det gick riktigt bra för Kennel Ottey´s igår. Vi låg i toppen i de 2 klasserna "vi" var med i =) Även om vi inte äger de andra två så är det ju våran uppfödning.

Hatchis kritik ser ut såhär!
9 mån maskulin hanvalp. Vackert välformat huvud, fina ögon, öron. Korrekt bett. Fin hals, eftergiven rygg. Bra kors. Öppen(?) vinkel fram o bak. Utm förbröst o bröstdjup. Utm benstomme. Fina tassar. Vacker päls o färg. Mkt välpresenterad. Rör sig väl från alla håll.

Och han skötte sig så bra i ringen. Är super nöjd! Nu ser vi fram emot nästa utställning som ev bli 1 maj i Smålandsstenar.
Debbie ska upp i Malmö i Mars och då ska jag följa med och ställa henne. Det ska bli spännande =)

För övrigt så fick jag min mobil i torsdags. Jag älskar den!!! Känns så skönt att kunna ha en fin och modern mobil. Inte för att jag skämdes med min gamla. Men det är ju extra kul med en modern så att säga ^^

Om någon timma ska jag åka ut till stallet och rida Alectra. Ev Kadde också om jag hinner.

Bilder från gårdagen
Jag och Hatchi

  
Jag och Debbie

  
  

Ja, var ett par dagar sedan jag uppdaterade. Har varit på hundutställning idag i Hässleholm där jag ställde Hatchi och morsans Debbie.
Det var roligt att få komma ut och göra annat. Och allt gick riktigt bra! Hatchi, 2:a bästa hanvalp med HP. 1:a blev hans kullbror.
Debbie blev BIR valp = Bäst i Rasen valp. Gick vidare till gruppfinalen där hon tråkigt nog åkte ut. Men det är vi alltid beredda på så det va inget vi brydde oss om. Vi va fortfarande lika glada och nöjda över hur det hade gått.

Jag får tyvärr skriva mer imorgon. Råkade somna på soffan och vaknade precis. Nu ska jag vandra vidare till sängen och fortsätta sova.
Lägger in Hatchis kritik imorgon =)

Goo natt på er!!

Ja, snart dags för mig att krypa i säng. Börjar bli riktigt trött.
Nu är det väldigt motigt att stiga upp på morgonen. Vill inget hellre än att sova vidare. Stiger upp ändå, känner mig halv död, sätter igång datorn gör iordning en tallrik rejält med flingor och mjölk. Och försöker trycka i mig detta medans datorn lyckas pigga upp mig en aning. Efter att jag ätit klart så borstar jag tänderna, borsta håret och sätter upp det i en hästsvans, ta på mig bra med kläder sen beger jag mig till busshållsplatsen där jag bara behöver få vänta ett fåtal minuter.
Åker till Ör där jag få byta buss, sitta och vänta på en annan buss från Växjö i ca 10-15 minuter. Under tiden halvsover jag och lyssnar på Mp3. Och från Ör till ridskolan halvsover jag, hehe.
Väl i stallet vaknar jag till ordentligt när flera hästar gnäggar välkomnande till mig. Älskade hästar!! <3
Så när jag går där och mockar skit så inser jag att jag älskar mitt jobb ^^ Kanske inte låter så roligt att mocka varje dag. Men jag trivs med det. Jag har alltid tyckt att det har varit roligt att pyssla i stallet. Det är inte bara själva ridningen som är rolig. Utan allt annat som hör till också.

Idag kom hovslagaren och skodde 7 hästar. Han fick hjälp av en annan så det gick fortare. Men det tog ju någon timme extra. Dem var där ca halv nio och ca kvart i tolv åkte vi därifrån. Han var snäll och körde mig hit till Moheda. Han vet om att jag åker buss. Inte alla hovslagare som ställer upp som taxi, haha.
Och innan han körde hem mig så skulle han lämna av tjejen (som hjälpte honom) hos Åsa. Så dår fick jag även för första gången se hur Åsa bor. Var riktigt fint, mitt ute i skogen!
Kom hem strax efter halv ett. Därefter har jag och Andreas städat och pysslat lite. Fått hem min mobil nu, troligtvis :p Ska hämta den på OKQ8, skulle gjort det nu ikväll men kom efter de hade stängt så får ta den imorgon. Ska bli spännande =D
Ja, så har min dag idag sett ut.
Fått både goda och tråkiga nyheter idag. Dottie, en ungtik hos morsan hade A på sina höfter. Så nu är det bara Mh kvar sen är hon klar för avel. En förbaskat trevlig hund med ett härligt temperament!
Tråkiga nyheten är att ena katten fick idag somna in. Hon ska bara ha kvar Sassie. Har haft 3 katter, Sassie, Sune och Tusse. Sune var den som idag fick somna in. Tusse är nästa. De skiter och pissar inomhus, det funkar inte med låda heller. Så vi tog det beslutet. Att "sälja" dem va uteslutet. Det finns redan såååå otroligt många katter som behöver nya hem och vi vill inte riskera att våra åker runt i olika hem. Att låta dem somna in är ju inte plågsamt och då vet vi att dem ha det bra. Behöver inte tänka på hur dem har det osv. Men det känns jävligt tufft!!! Vi älskar alla våra djur! Trots att vi kanske inte gosa eller kelar med dem varje dag så har dem en speciell plats i våra hjärtan. Tex kaninen jag fick med som sällskap i boxen till Zantos, en kanin som knappt va tam. Hon kom lös i somras och rymde sin väg. Hittade henne aldrig. Och trots att man aldrig ha gosat med henne så kändes det i hjärtat och mina ögon blev tårfyllda när jag fick veta det. Har ju trots allt haft henne sen -05 och även hon fick en speciell plats trots att hon var mer vild än tam. Hon var ju ändå en familjemedlem liksom.


En gammal bild på Dottie som då va 9 (?) månader gammal.
  


Sune, som nu finns i katthimlen tillsammans med våra andra katter som vi tagit bort pga skada, Tiger och Jum-Jum
  

Jum-Jum, en korsning. En katt som var väldigt speciell en katt man bara va tvungen att älska, född -96. Blev troligtvis blev påkörd, kom hem och gick på 3 ben. Kunde inte äta. Fick ta bort honom vintern -07


Tiger, norsk skogkatt blandning född -95. Oxå en jävligt go katt som alla älskade. Sommaren -09 kom han en dag hem med ett väldigt svullet öga, 2 ggr så stort och sned käke.  Togs bort dagen efter.   

Känner fortfarande en stor saknad efter dessa underbara katter som jag växte upp med..

Ja idag känner jag mig piggare i kroppen. Men mina armar är fortfarande en aning ömma och stela. Förhoppningsvis är det över imorgon =)

Idag var det ridläger på ridskolan. Vid halv nio började barnen komma. Yngre barn runt 7 år gamla. Det va så roligt att ha dem där faktiskt. Trots att dem skräpade ner efter där jag hade städat tex. Men att se dem leka häst, skratta och sammarbetade ihop var så upp piggande. Tänkte själv när jag va yngre, när man lekte häst. Gjorde hinderbana inne i cafeterian där vi ibland kunde vara ett gäng som hoppade, räknade tiden. Ja det va tider det..Så då när man såg dessa barn blev jag så glad inombords. Jag skrattade med dem =)
Åkte hem där jag och Andreas olyckligt började bråka om en sak. Själv blev jag så ledsen att jag ville göra mig själv illa. Jag vill inte få dessa tankar/viljan tillbaka! Varje gång jag ser mina ärr blir jag ledsen inombords. Kommer igång varenda gång och vilket ärr som hör till den händelsen (eller hur man nu ska förklara, ni kanske fattar)
Jag slutade med det för Andreas skull, för att han blev så sårad. Men än idag när jag blir så ledsen att jag inte tänker på vad jag gör så kan jag göra mig illa. Tex, höll händerna som jag bad och körde in naglarna i knogarna så hårt jag bara kunde nästan så det gick igenom huden. Detta slutade jag med när jag inte kunde behålla långa naglar.
Jag få svårt att andas, eller kan inte andas alls när jag kommer in i detta skede. Och att göra mig illa får mig att bli lugn.
Idag gick det dock ett steg längre, jag ville inte bara göra mig illa. Jag ville...
Nä jag kan inte ens skriva det. Men den tanken var fruktansvärd!!! Jag blev rädd för mig själv. Hur kunde jag ens bara tänka så. Att ens vilja ge upp det liv jag har nu. Som är bättre än någonsin. 
Men när jag blir så ledsen som jag blir så tänker jag som sagt inte klart. Tänker på saker jag egentligen inte vill.
När jag äntligen hade lugnat ner mig hade jag ont i huvudet. Resultatet för att man slå huvudet i väggen rätt kraftigt. (satt i duschen)

Andreas verkade dock inte bryr sig när jag berättade detta. Men det är som det alltid varit. Ingen brydde sig mer än Andreas när jag skärde mig. Fast nu verkar han inte bryr sig nu när jag är på väg att gå tillbaka till det. Och jag behöver hjälp för att jag inte ska hamna där, speciellt från honom.
Varflr jag skriver detta? Vill bara få det ur mig. Man går och bär på det inom sig . Jag gör det ofrivilligt och jag hoppas att jag kan tänka på något bra som får mig att sluta när jag mår såhär dåligt.

För övrigt så gick hoppningen hyffsat bra idag. 2 vägringar dock. Kadde höll sig först hur lugn och fin som helst. Sen efter andra vägringen var det som att han vaknade upp och insåg att vi hoppade för därefter blev han riktigt het på gröten och tyckte det va skit roligt, haha. Härliga häst! Men det är skönt att det gick bra ändå =D Något positivt bland det negativa som hände idag. Pratade även med Mathilda, och som vanligt får hon mig på glatt humör. Åkte hem med en stor glädje inombords. En underbar människa, och vän =)