I torsdags var den värsta dagen i mitt liv! Är fortfarande smått chockad och har inte kunnat släppa det känslomassigt.
Andreas blev sur på mig och ville heller inte förklara varför. För första gången under vårat förhållande stampade jag ner foten. Jag var rasande ärligt talat! Men jag behöll lugnet.
Det hela slutade med att han gjorde slut och skulle åka till lammhult för att sen hämta sina saker en annan dag.
Jag var helt förtvivlad och grät hysteriskt. Var i chock ärligt talat och när han skulle åka så ville jag bara dö! Och den önskan att bara få dö var så stark att jag nu i efterhand blir rädd när jag tänker på det.
Min älskade mamma kom och hämtade mig, strax innan hon kom hade Andreas kommit hem igen efter att jag hade ringt och förtvivlat bett honom att komma tillbaka. Jag har så svagt minne av allt som hände. Kommer bara ihåg min förtvivlan och att jag grät så att jag skakade.
Morsan kom och vi alla 3 snackade en liten stund innan jag åkte med henne hem. Själv skulle Andreas tänka efter om han fortfarande ville vara tillsammans med mig. 
Väl hemma hos mamma fick jag en sömntablett som jag verkligen behövde. Sov som en gris hela natten, dock fick vi stiga upp tidigt för att åka till ridskolan att släppa ut hästarna. Att jobba orkade jag inte med psykiskt, men lovade Åsa att åtminstone släppa ut hästarna.
Väl hemma igen så gick jag och la mig direkt och sov till halv tolv. Men steg inte upp förrän halv ett. Andreas ringde och sa att han hade tänkt igenom och kom fram till att han inte ville vara utan mig. Så vi är fortfarande tillsammans men jag känner mig så tom. Min känslor för honom finns kvar. Men jag har nu så svårt att visa det för honom. När vi träffades i lördags så var det som vi bara va kompisar, vi snackade en hel del efter det som hade hänt och jag förklarade hur jag kände mig. Att jag inte visste vad jag hade honom men att mina känslor för honom finns kvar, men efter den chocken och förtvivlan så är det svårt att gå vidare som ingenting har hänt.
Jag har tagit ett steg bakåt och vi ha börjat om från början.
Få se vad som händer nu, om vi hittar tillbaks till varandra igen. Hoppas det..
Jag älskar honom!

Nu sitter jag hemma igen och det är dags att krypa i säng. Mer om vad som ha hänt i helgen berättar jag nog i morgon.

Ha det bra!