Fast inte helt. Har fortfarande lite problem med halsen. Men det är ingen fara, jag kan i alla fall vara ute och idag jobbade jag som vanligt utan några problem. Klart så var jag rätt seg i kroppen, allt tog längre tid än vanligt och det va precis att jag hann med bussen hem. Men annars var det inga problem alls och det känns såå förbaskat skönt!!
Jag har saknat att jobba. Tror inte det är många hästmänniskor som tycker det är kul att stå och mocka. Men det tycker jag. Varför vet jag inte. Det är så rogivande och man blir liksom lugn i kroppen på någotvis. 
Ifredags åkte jag till morsan, efter att jag hade provat på att jobba den dagen så blev jag mycket sämre. Kunde inte ens gå ut med hundarna. Så morsan kom och hämtade mig så jag har varit där fram till igår kväll. Där slapp jag ju gå ut med hundarna så jag kunde bara hålla mig inomhus och vila en massa. Något som va himla skönt. Då jag satsade på att bli frisk så att jag kunde jobba idag.
Ifredags kväll mådde jag riktigt dåligt, hade migrän för första gången och låg helt däckad under täcket på soffan. Försökte titta på min favvo program Vampire Diaries, men jag tålde tillslut inte ljuset på tvn och inte från lamporna heller. Så jag begravde huvudet under täcket och det hjälpte massor. Men dock hade jag väldigt ont i huvudet. Kändes som att man hade ett väldigt hårt sittande band strax ovanför ögonbrynen. Iprenen jag tog tidigare hjälpte ju inte ett dugg. Lyckades somna och vaknade en liten stund tidigare och då hade värken släppt. Men hade fortfarande väldiga problem med att se, kunde bara öppna ögonen halvt. Ja fy det va hemskt!!
Feber hela natten.
Lördagen var en aning bättre, men febern höll i sig hela dagen.
Söndagen så släppte febern under dagen och jag kände mig genast mycket piggare. Och idag vaknade jag upp och kände mig super pigg. Lite krasslig i halsen som sagt bara. Men efter att man har mått så dåligt så var detta helt underbart!!
Såhär sjuk var det jätte länge sedan jag va! Kan inte ens minnas senast. Måste varit i högstadiet.

Nu har klockan tickat iväg och ett program jag följer Project Runway har börjat, reprisen från i fredags som jag missade.

Bye

Valde att åka till jobbet idag som sagt. Gick åt helvete rent ut sagt! Fick tack och lov hjälp från Andreas som var snäll och ställde upp. Så allt gick ju mycket fortare och jag skyndade mig rätt mycket så att jag kunde ta 8:40 bussen hem. Han tog halv nio tillbaka till lammhult och jag 8:40 hit till Moheda. Men jag var helt död efteråt. Ärligt så har jag knappt inget minne vad jag gjorde eller någonting. Jag mådde sjukt dåligt och trodde ett tag att jag skulle svimma då allt blev svart en gång.
Men jag ville jobba, ville inte ställa till med problem. Atlas fick följa med till stallet idag. Han är för jäkla söt. Trots att han har hela stallet att vara på så ska han stå i samma box jag mockade, eller stå framför mig när jag sopade så all spån kom på hans tassar. Haha han är underbar <3

Imorgon skulle jag egentligen ha ställtjänst men morsan ringde till Åsa och förklarade läget. Hon är mer bestämd än vad jag är och dels så orkade jag inte prata med någon annan. Men i alla fall så ska någon annan ta den åt mig, har dock ingen aning om vem. Åsa skulle ringa runt. Hoppas hon fixar någon. Jag försökte själv men ingen annan privat i stallet kunde, av dem jag fick tag på, 3 st av 5.

Nu ska jag vila en stund.

Nu mår jag åter igen bättre. Febern har släppt och det gör en stor skillnad. Dock har jag fortfarande ont i halsen och nu blir jag även täppt i näsan, hehe.
Jag ska i alla fall jobba imorgon. Klarar inte av att vara hemma och sen som jag skrivit innan så vill jag inte ställa till med mera problem för Åsa.

Under eftermiddagen har jag varit duktig, diskat och damsugat. Var ute med hundarna i 45 min. Och det gick bra, så länge jag hade halstabletter att sutta på ^^
Nu har jag precis tagit en super härlig dusch och gjort mig fräsch. Ända sen jag började jobba så har jag haft det rätt så svårt att tänka på att hålla mig fräsch. Jag åker ju ändå till stallet och svettar ner mig igen brukar jag tänka. Att raka mina ben, smörja in kroppen m.m.  är något som jag så gott som ha lagt på hyllan. Men gjorde detta dock idag och nu känner jag mig så himla fräsch!!
Fast hur länge då? Ja i ca 13 timmar sen grisar jag ner mig i stallet igen, haha.
Fast ska ändå försöka bättra på mig. Att tänka på mitt utseende och hålla mig så fräsch jag bara kan. Dels för min skull och för Andreas.
Över en månad sen jag rakade mina ben, hmm ja det var ingen trevlig syn... 
Tur att man har en pojkvän som inte bryr sig så mycket. Men jag vill ju ändå kunna lukta gott och vara fin. Få skärpa mig nu tycker jag =)

Ikväll händer det inte så mycket. Ta det så lugnt jag bara kan, lägga mig tidigt.

Jag som trodde att jag va på väg att bli bättre, men där trodde jag fel. Febern som var på väg att släppa har under natten kommit tillbaka. Svettades och när jag slängde av mig täcket så frös jag. Efter promenaden med hundarna nu på morgonen så blev jag fullkomligt slut i hela kroppen. Orkade knappt göra frukost till mig.
Jag hoppas att det bli bättre under dagen. För att be om att vara hemma imorgon också kan jag inte göra. Det känns hemskt!
Men jag vet ju också att jag kan ju inte jobba om jag mår såhär, med feber och allt.
Önskar att Andreas var här..

Dagen har känts fruktansvärt lång. Hela tiden har jag varit uttråkad. Nu har jag precis tittat på en film, Greven av Monte Cristo på datorn. Kröp ner i sängen och det tog inte långt tid förrän Atlas och Hatchi hoppade upp och gjorde mig sällskap, jag tror dem känner att jag är sjuk. Igår när jag var som värst så ville Atlas följa med mig vart jag än gick. Om jag bara gick in på toa och stängde dörren efter mig så stod han utanför och pep. Har han aldrig gjort innan. När jag öppnade dörren så tittade han upp rakt i mina ögon, gick in och där stannade han så länge jag var kvar där. Så fort jag la mig i sängen för att vila så hoppade han upp med en gång och låg brevid mig, och det dröjde inte länge förrän Hatchi hoppade upp han också.
Så har dem aldrig gjort innan. Älskade hundar!!!
Trots den minimala motion dem ha fått idag så har dem varit väldigt lugna, lekt lite inomhus med trasan. Men annars har vi haft det mysigt ihop.

Frågade Andreas ifall han inte kunde komma "hem" igen och ta hand om lilla mig, mest på skoj skull. Men jag fick uppfattningen från honom att han inte ville komma "hem". Inte för att han skulle ta hand om mig, utan att han helt enkelt inte ville komma "hem".
Men han sa att han gärna kommer men det lät inte så trovärdigt i hans röst. Jag vet inte, jag kanske bara är nojjig. Eller också tycker han att det är skönt att vara ifrån mig? Som sagt, jag vet inte...

Ringde Åsa innan och jag hatade det!! Känns som att jag ställer till med sånna problem. Jag blir galen! Jag vill inte vara sjuk!!! Har bestämt mig att jag jobbar på fredag vare sig jag sjuk eller ej. Men som morsan säger, jag kan ju inte ro för att jag blev sjuk. Och eftersom jag har feber så vill jag inte riskera att åka dit imorgon. Jag vill ju inte bli ännu sjukare.
Men ändå...Känns förjävligt.

Nu ska jag ut på en kort kvällspromenad med dogsen.

Sitter här och har ingen aning vad jag ska göra. Har precis varit ute på en kort promenad med hundarna. Kommer gå ut med dem var 3:dje timma eftersom jag inte kan gå längre sträckor med dem. Tur att man inte ha någon aktiv ras.

Ska snart ringa till Åsa. Hatar att sjukanmäla mig. Eftersom jag vet att det är svårt att hitta en ersättare åt mig då. Känns som att jag ställer till med problem. Men jag kan ju inte ro för att jag bli sjuk. Och hade jag inte haft sånna problem med att vara ute + att jag är orkeslös så hade jag  åkt imorgon.
För jag vill så gärna jobba.
Nähä få väl sätta igång ett spel och spela en stund så jag få tiden att gå.

Ja, nu kommer hostan också, TYPISKT! Och den är rejäl så att säga. Än så länge så hostar jag inte så mycket. Men det kommer säkerligen.
Ändå känner jag mig en aning piggare idag. Har fortfarande svårt att vara ute, det går om jag har en halstablett i munnen, något jag märkte när jag gick med hundarna. Men så fort den va slut så fick jag genast problem med att svälja och det gjorde ont att andas.
Varför var jag tvungen att få detta nu?? Jag hatar att vara sjuk. Att sitta här och inte kunna göra något är hemskt!
Mathilda tar mina hästar idag, underbara vän  
Ringer till Åsa sen och fråga om jag kan vara hemma i morgon också, eftersom jag har sånt problem med halsen. Jag kan ju inte vara ute. Och jag är ju ute hela tiden på mitt jobb. Även om jag står i stallet så är det bara ett par grader varmare där än ute. Det är ju den kalla luften som är problemet.
Och jag vill ju inte riskera att jag bli sjukare, tex få lunginflamation.
Bättre att stanna hemma en dag extra.

Vaknade upp till tystnaden idag. Slog upp ögonen och det första jag såg var Hatchis ben som spretade upp i luften. Både han och Atlas låg tätt intill mig. Hatchi halvt på rygg nere vid mina ben och Atlas där uppe med sitt huvud på min mage.
Kan ju inte säga att jag vaknade ensam. Vad hade jag gjort utan mina underbara hundar?
Att Andreas inte är här är hemskt. Men jag har varit ifrån honom så många gånger förut när han varit i Lammhult, men då oftast bara under helgerna. Då visste man att han kommer tillbaka på söndag eller måndag. Nu dröjer det hela 2 veckor!
Nu känns det som en evighet. Nu när jag är sjuk kan jag inte få tiden att gå fortare. Men sen blir det ju annat och då går dessa 2 veckor snabbt.

Nu ska jag sätta mig och glo på tv en stund, djurpolisen på Animal Planet.

Halsont och orkeslös. Är helt slut i kroppen! Och pga att jag har ont i halsen kan jag egentligen inte vara ute. Blir ännu värre och få till slut ont att andas.
Andreas har åkt till Lammhult så jag blir tvungen att gå med hundarna en sväng innan vi ska sova. Längtar inte alls! Ska vänta in till det sista, så det få bli runt nio tiden.
Som sagt så har Andreas precis åkt, kommer inte att få se honom på 2 hela veckor. Saknar honom redan enormt mycket och tårarna är inte långt borta.
Men vi behöver detta, allt små tjaffs och bråk om ingenting gjorde att jag bestämde detta. Att vi måste komma ifrån varandra ett tag. Det kommer bli tufft...

Försökte jobba idag men slutade med att jag ringde och sjukanmälde mig resten av dagen och imorgon. Så får vi se om jag bli bra under morgon dagen. Annars måste jag stanna hemma på torsdag också.
Kom till stallet var lagom pigg, men slö i kroppen. Skulle lägga på 8 hästar sina täcken. Var helt slut efter att jag hade satt på 2. Att sen ta ut hästarna var hemskt. Klarade det med nöd och näppe och gråten i halsen. Ringde till Åsa efter det och förklarade och hon hörde ju på mig att jag inte mådde bra, kunde knappt prata. Så fick ledigt utan problem. Men pga att jag va tvungen att mocka mina boxar så var jag även tvungen att stanna kvar en timma extra. Mockade även 3 st "ridskoleboxar"  för att få tiden att gå.
Så jag kom hem vid nio och mådde då inte så dåligt som jag gör nu. Då kunde jag åtminstone vara ute en längre stund innan jag fick problem. Nu kan jag inte ens vara ute i 5 minuter. Så jag har helt klart blivit sämre.
Någon dressyrträning blev det inte heller då såklart..

Nä nu ska jag sitta här och tycka synd om mig själv en stund.

Hej med er