Tänkte berätta lite om mitt förflutna, inte så många som egentligen vet vad jag har fått stå ut med och vad som har hänt genom åren.

Min tid i grundskolan försöker jag bara glömma. Vill inte tänka på det. Den va hemsk!
Men jag tror inte att det hade blivit så om inte morsan beslutade att flytta ut 8 km från Lammhult till en mysigt litet torp på landet. Går inte att ha kennel i ett bostadsområde med pytte liten trädgård.
Jag slets från mina vänner, jag försökte umgås med dem så mycket som möjligt. Men det gick inte under veckorna pga skolan. I början gick det bra men sen blev det tomt så att säga. Den enda som till slut kom var min brorsdotter och min allra första vän jag fick när jag flyttade till Lammhult - 97.
Jag blev ensam och kände mig därefter.
I skolan blev allt fel, umgicks väl egentligen med fel personer men de var mina vänner. Jag blev retad och utanför. Kändes som jag va osynlig...
Andreas som även har varit min barndomskärlek så att säga (vi var ihop när vi va små) umgicks inte alls efter att jag hade flyttat och jag såg honom ibland i skolan. Varje gång högg det tag i mitt hjärta..Saknade honom. Och mina känslor för honom fanns kvar ända fram till det att vi blev tillsammans nu för snart 3 år sedan.
Som sagt skolan trivdes jag inte i, hemma var det ensamt och min bästa vän blev, efter något år, min 5 år yngre brorsdotter. Hundarna blev också mina vänner..Förutom det så hade jag ingen direkt kompis. Umgicks med en i skolan som också var retad och utanför.
Men sista terminen i 9:an började jag vara med andra och jag mådde mycket bättre som person. Önskade att jag gjorde det tidigare.
Den 28 Juli 2005 fick jag min allra första egna häst, Zantos! En helt underbar häst! Blott 5 år gammal men väldigt lugn och förbaskat snäll. Red barbacka på honom och någon frågade hur jag vågade göra det på en sån ung häst. Men Zantos var kanske bara 5, men i sitt temperament så var han 15!

Efter 9:an började jag IV i Alvesta där jag gick i 1 år. Där var jag ensam..De andra var inte min typ alls, tuffa och rökte. Jag är inte en sån person. Så jag valde att vara för mig själv. 

Den 8 december 2005 kom Kadde till mig, även han 5½ år gammal. Mellan han och Zantos skiljde det ca 2 veckor. Zantos är född 2000-04-14, Kadde 2000-04-30.
Även Kadde hade ett väldigt lugnt och stabilt temperament. Men hade lite mer vilja än Zantos. Men lika snäll! 

Hösten -07 började jag på Plönninge gymnasiet i Halmstad, inrikting trav. Nu hade travet fastnat i mitt hjärta och jag tyckte det va super roligt!
Skolan började helt underbart, trivdes med en gång och jag fick vänner med en gång! Men sen gick det bara utför. 
Vet ej exakt men efter julen så slutade jag, bestämde mig för att gå om "ettan". 
Alla mina vänner slutade, min rumskompis hoppade av och till slut satt jag där, vecka ut och vecka in helt ensam. Ibland kanske jag hade snackat med en lärare under hela dagen. Jag blev frukstansvärt deprimerad så jag valde då att gå om.
Hösten-08 kom jag tillbaka, skulle gå samma inriktning (trav)
Skaffade vänner rätt så snabbt och jag blev för en gång skull inte den som satt tyst i ett hörn i klassrummet. Jag var en av dem högrankade så att säga. Och jag trivdes super!! Min rumskompis hoppade dessvärre av efter någon månad, hon trivdes inte. Men det gjorde inte mig något, vi snackade knappt aldrig med varandra ändå. Jag hade ju mina klasskamrater som jag trivdes super med, jisses vad roligt vi hade! 
En gång när vi var i stallet och skulle köra så började jag prata med våran manliga lärare, Palle. Detta sades mellan oss två:

"Palle, jag har inget gummi" (menade egentligen gummiband som används till travselen kan man säga)
"Hehehe, behöver du det nu till helgen?"
"Hahahaha, ja" (skämtade med där, förstod ju att jag hade sagt fel från början)
"Hahaha okej. Är det bara en som fattas eller?"
"Nä det är slut" (Menade att båda fattades)
"Hahahahaha, har du använt alla?!
"Hahahahahahaha"
Han går och hämta gummiband och när han kommer tillbaka så säger han:
"Räcker det med en? Haha"
"Haha, ja du kan ju köra en sån hårdning som du gjorde sist. Hahaha oj det där lät dumt"
"Hahahaha, Sofie, vad tänker du på egentligen?"
"Hahahahaha, jag vet inte"

Ja som ni märker så blev det ju fel från allra första början, haha. När jag sa hårdning menade jag att han kunde dra åt gummibandet så hårt som han gjorde sist, men det blev fel, väldigt fel xD
Men det var roligt och vi skrattade så vi höll på att dö. Saknar mina kompisar där grymt mycket!!
Efter någon månad lämnade jag travet och gick över till ridsport. Travet var inte lika roligt längre och jag saknade ridningen. Lärde mig otroligt mycket och jag var säkerligen den bästa/bland dem bästa i min ridgrupp inom dressyren. Hoppningen har som sagt har aldrig varit min grej ^^

Men i april -09 valde jag att hoppa av plönninge helt. Deras lektions upplägg trivdes jag inte med. Och jag var inte den enda, flera hade hoppat av pga det.

Den 5 april 2009 åkte Zantos till ett nytt hem. Det gjorde så ont i mig och jag mådde så fruktansvärt dåligt. Min vän, jag svek min vän, jag som hade lovat att jag aldrig skulle sälja honom. Den i vanliga fall lättlastade hästen vägrade gå in i transporten. Han drog och slet, vägrade fullständigt att ens sätta en hov på rampen. Han förstod, den hästen är grymt smart! Han ville inte åka. Provade att lasta in Kadde men det funkade inte. Inombords grät jag, jag ville inte detta men jag var tvungen. Efter vad som kändes timmar gick han äntligen in, men han var allt annat än lugn. Sa adjö och lovade honom att han skulle komma till ett bra hem.
Sen tog jag Kadde och gick iväg. Nästa gång jag vände mig om var bilen och transporten borta. Då var det bara jag och Kadde kvar...

Slutet av april flyttade jag hem till Andreas och hans farsa i Lammhult, Kadde blev uppstallad på ridskolan. Min brorsdotter som älskade Kadde trodde att han skulle åka iväg till en fodervärd den dagen. Vi sa att vi skulle stanna till på ridskolan för att titta till honom lite och så.  Jag bad henne att ta in honom i stallet och när jag sa att hon kunde ta in honom i hans box så började hon gråta av glädje. Den våren tillbringade vi mycket tid ihop i stallet och red Kadde.
Varför jag flyttade hem till Andreas va pga att jag och morsan inte längre kom överens, vi bråkade mycket och jag var väldigt deprimerad.

Den 28 augusti 2009 kom Atlas hem till oss och förgyllde våra dagar. En helt underbar hund som verkligen är speciell.

Den 1 juni 2010 kom Alectra in i våra liv, en underbar häst som vi egentligen inte skulle äga, utan vara en sommarkompis till Kadde. Men vi blev förälskade i henne och valde att köpa henne =)
Den 16 augusti 2010 flyttade jag till denna lägenheten som jag bor i nu, tsm med mina tre hundar. Atlas, Hatchi och Minta. Andreas bor inte här ännu. Han pendlar fram och tillbaka =)

Så nu kan jag inte säga att mitt liv är hemskt! Jag har en underbar pojkvän, tre underbara hundar och två väldigt speciella hästar, samt ett jobb jag trivs super med. För 2 år sen ville jag inte ens leva, nu vill jag inte ens tänka den tanken. 

Bilden nedan är travgänget från 08, jag i blått och dem till vänster om mig var dem jag umgicks med  
   
 
Bilden nedan är på Zantos, saknar honom ännu och varje gång jag tänker på honom hugger det tag i mitt hjärta...Förlåt mig min vän..




  

 

Cecilia

17 januari 2011 21:31

Hej sofie! Det var ett litet tag sen. :) Det verkar gå bättre och bättre för dig! härligt att höra! Snygg bild på oss ;) Det var fan tider det ;) Haha xD Glömmer aldrig de där med era gummin :P

Sofie Peterson

19 januari 2011 19:46

HEEJ!! Roligt att du hörde av dig! Saknar er som fan ska du veta.
Mitt liv bli bättre men det finns fortfarande nackdelar, men man kan ju inte ha allt ;)
Haha, ja det var verkligen tider det *drömmer mig tillbaka* kommer du ihåg den dagen då det kortet togs? Palle är ju fotografen ;)
Hahaha, fattar inte hur det kunde bli så fel med gummit xD

 

Cecilia

23 januari 2011 21:09

TJA :-D vi saknar dig med! :(
Vad jobbar du med och så nu? :)
Haha. ja herregud. jag kan aldrig glömma när ni börja bråka heller :P Det var sjukligt läskigt
:-O nä, det var ett i hållande skämt. shit känns verkligen som det var evigheter sen, vår älskade klass finns ju inte ens kvar längre :-( xD

Sofie Peterson

24 januari 2011 05:32

Naw =(
Jag jobbar som hästskötare på en ridskola, men är bara vikarie i 1 år. Men kanske jag får jobba vidare =)
Nej, haha fy fan det va läskigt =O Men jag sa ju i alla fall vad jag tyckte och kände ^^ haha xD
Ja som du säger, det känns som det va för evigheter sedan. Snart 2 år sen jag hoppade av =O
Va finns den inte kvar? Hörde att ni som gick i trav fick byta till en annan klass. Men sen då? =O

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har tröttnat på denna blogg så jag har gjort en ny på en annan bloggsidaFör er som vill följa den så länkar jag till denhttp://varmblod90.blogspot.com/ Ha det gott! ...

Idag tog jag med mig kameran till stallet. Blev inte många bra kort. Lär mig som sagt att ha rätt inställningar. Men det var så rofyllt att bara stå/sitta där och fotografera! Älskar det!! Tog bara på hästarna. När jag gick in till dem stora hästarna...

Har bestämt mig för att börja fotografera igen, imorgon närmare bestämt. Jag älskar verkligen att fota. Men på sistone har mitt självförtroende varit lågt och bilderna blivit dåliga. Har inte haft någon ide alls på vad jag kan fotografera. Varit helt...

Min längtan efter ett härligt dressyrpass med Kadde är så stort. Vill inget hellre än att rida dressyr just nu. Tittar ofta på bilder och filmer från tiden på ridskolan där vi tränade, varje gång hugger det tag i hjärtat av saknad och längtan. Det gö...

Så är vi inne på ett nytt år. Firade inte nyår i år heller. Förstår inte vitsen riktigt varför man ska fira. Dricka och bli full, varför? Gjorde det en gång, ALDRIG MER!! Jag var dock uppe för hundarnas skull. När raketerna började smälla vid tolv så...